...
Min klasskompis lillebror tog sitt liv i lördags.
Man blir ganska chockad när man får höra nåt sånt. särskilt eftersom det känns ganska nära, jag känner ju hans storebror. Jag fick reda på det i lördags men vi snacka om det idag i skolan så nu har jag funderat lite mer på det.
Jag tänker att det måste ha gått att stoppa, på något sätt. Om nåpon hade pratat med honom, sagt rätt saker. Ingen vet varför han gjorde det. Tänk om det finns någon därute som känner sig ansvarig för hans död. Någon stackars tjej som precis förklarat för honom att hon inte gilla honom eller nån kille som mobbat honom... Men samtidigt känns det som om det inte är anledning nog, att en tjej dumpat honom...
Hampus, om du läser detta så vill jag att du ska veta att alla i klassen är ledsna över det som hände och vi känner medlidande med dig. Det är lite svårt att veta vad man ska säga, att inte säga nånting bli bara fel men att säga nåt blir också fel för vad jag än säger så kommer inte Pontus tillbaka. och det måste bara vara jobbigt att höra att jag tycker synd om dig...
Efter en sådan här nyhet får man perspektiv. Perspektiv på vad som är viktigt, vad som betyder något i livet. Jag börjar fundera på vilka i min omgivning som skulle behöva en uppmuntrande kommentar, ett "Godmorgon" eller bara ett vänligt léende. Fundera på det du också!
Man blir ganska chockad när man får höra nåt sånt. särskilt eftersom det känns ganska nära, jag känner ju hans storebror. Jag fick reda på det i lördags men vi snacka om det idag i skolan så nu har jag funderat lite mer på det.
Jag tänker att det måste ha gått att stoppa, på något sätt. Om nåpon hade pratat med honom, sagt rätt saker. Ingen vet varför han gjorde det. Tänk om det finns någon därute som känner sig ansvarig för hans död. Någon stackars tjej som precis förklarat för honom att hon inte gilla honom eller nån kille som mobbat honom... Men samtidigt känns det som om det inte är anledning nog, att en tjej dumpat honom...
Hampus, om du läser detta så vill jag att du ska veta att alla i klassen är ledsna över det som hände och vi känner medlidande med dig. Det är lite svårt att veta vad man ska säga, att inte säga nånting bli bara fel men att säga nåt blir också fel för vad jag än säger så kommer inte Pontus tillbaka. och det måste bara vara jobbigt att höra att jag tycker synd om dig...
Efter en sådan här nyhet får man perspektiv. Perspektiv på vad som är viktigt, vad som betyder något i livet. Jag börjar fundera på vilka i min omgivning som skulle behöva en uppmuntrande kommentar, ett "Godmorgon" eller bara ett vänligt léende. Fundera på det du också!
Kommentarer
Postat av: Jossan
usch, ja blir alltid lika ledsen när jag läser eller hör om sånt här, även när jag inte känner personen eller de anhöriga i fråga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, för som du säger så kan inga ord få tillbaka killen och oavsett vad man säger eller inte säger så känns allt lika fel. RIP!
Postat av: Therese ♥
sv; vad gör du då? ^^,
Postat av: Bellezza
Tack :)
Postat av: Daniel
Jag beklagar!
Det var nog inte dumpandet som var orsaken - det är en lång tid man mått dåligt å att bli dumpad utlöste gärningen. Många plågsamma tankar ligger bakom. tragiskt.
Hälsar han som förlorade min olyckssyster:
http://danielfagerholm.webblogg.se/2009/december/var-ar-du-min-olyckssyster.html
Postat av: rasmus
R.I.P Pontus :(
Trackback
