En stor klant

Louise Klantig Gunnarsson stoppar religionsboken i sportbh:n och går ut genom dörren. Hon springer de 2,5 kilometrarna från hennes hus till närmaste busstation i rekordfart för att hinna med bussen. Men när hon kommer fram till busstationen och ska ta upp sitt busskort upptäcker hon att det inte finns är där. Hon känner igen. Nej, fortfarande inte där. "Jag måste ha tappat det när jag tog upp mobilen ur fickan på vägen hit", tänker hon. Hon känner ännu en gång, den här gången även i sportbh:n och längst ner i byxorna, men fortfarande med negativt resultat. Bussen kommer men Louise Klantig Gunnarsson står kvar. När bussen har passerat börjar louise Klantig Gunnarsson att gå hemåt igen, den här gången med tunga och dystra steg. Louise Klantig Gunnarsson stoppar händerna i fickorna, och upptäcker sitt busskort i den andra fickan.

Helt galet lätt

Vet ni vad? På hela denna veckan har jag endast 8 lektioner! 8 stycken! Det är mindre än 2 lektioner per dag i genomsnitt. Crazy. Både idag, i måndags och på fredag har jag bara en mattelektion på hela dagen. Var avundsjuka.


Ha!

As for will, woman should be considered superior to man for Eve ate of the apple for love of knowledge and learning, but Adam ate of it merely because she asked him.

What a glorious day

Tjena mittbena.

I helgen har jag och syrran varit på gympaläger med våra gymnaster. Emelie slickade youghurt från golvet, ungarna var allmänt vilda och jag var stenseriös och försökte få alla att vara tråkigt ordningssamma. Fast nej. Jag flippade också. Totalt.

Sen blev jag av med min miobil (bara femtioelfte gången) också men en snäll gubbe hittade den så jag ska cykla och hämta den nu.

Cykla ja. Jag missade bussen i morse så jag cyklade till skolan. Jag cyklade två mil bara för att hinna i tid till min enda lektion denna dag...

Jag luktar nu svett och sur tröja.




Älskar, älskar inte?

Jag gillar inte...
...när vår katt inte kan vänta på att jag häller upp mat åt honom utan knuffar undan mig så fort jag hällt i en enda matbit. FATTA ATT DU HADE  FÅTT MER MAT OM DU VÄNTA EN SEKUND!
... pessimism. Jag ogillar när folk klagar över vad som helst bara för att ha något att prata om.
... när folk har brist på empati och snackar skit om andra. (I know, det händer att jag är lika kass)
... när jag på grund av att jag känner mig obekväm i en situation börjar bete mig konstigt, prata annorlunda eller helt enkelt inte vara mig själv. Detta kan ske när jag känner att jag inte passar in, när jag inte ser ut som jag brukar, när jag är intresserad av någon i närheten eller när jag befinner mig i en ny och ovan situation. Ni känner säkert igen er.

Jag gillar...
... nä, jag ÄLSKAR att känna värmen i rumpan när jag sitter i bilen en kall vinterdag. Visst är det underbart?
... människor som sprider energi och idéer.
... att tänka nytt och upptäcka nya saker.
... Emma.
... endorfinkickar. I löv it.




cool pics

 

Alla bilderna kommer från http://weheartit.com/


Sista varningen!

Jag är rädd att mitt terrorhot inte var tillräckligt tydligt. Jag upprepar: Ställ in kemiprovet! Annars blir jag tvungen att ta till ytterligare åtgärder.

//Mohalopmed

Riskettan

Jag säger bara: "Kör inte när du är påverkad!". Riskettan var faktiskt givande och intressant. Jag började nästan lipa till filmen vi såg. Så sjukt hemsk. Hata alkohol.

Johnny Snyggingen Depp


Hennes namn är skratt.

Och hon är söt.

Manland på Ikea

Pappa läste ur tidningen för mig idag. Det var en snubbe som skrev om avdelningen för män som öppnat i en Ikea-butik i Australien. Som ett lekland för barn där mammorna kan lämna sina ungar fast för män istället. Ganska praktiskt. ;) Läs artikeln här.

"Ta bara detta med att shoppa. Nyligen öppnade Ikea i Sydney ett Manland där kvinnor kan placera sina män medan de handlar. Visserligen en tillfällig satsning. Men ändå ganska talande. Vi har blivit överflödiga. Vi kan bära påsarna, köra bilen och borra upp hyllorna. Men i övrigt är vi inte till mer hjälp än en amöba i en kloak. The ultimate förnedring."

Det har gått upp för honom. Sanningen.

Hej lördag

När man har negativa tankar är träning den bästa medicinen.

Summer-moment

min kära vän Amanda bor för tillfället bara en kilometer från mig och detta har vi uttnyttjat en del på sistone. Igår cyklade jag hem till henne vid 10, bara sådär. Ni kanske inte tycker det är något konstigt men för mig är det inget jag gör dagligen. Jag bor nämnligen mitt ute i ingenstans. Vi gick i alla fall ner till en av mina favorit-filosofi-platser nerte vid havet och satt och tittade på folnedgången. Hur mysigt som helst.

Vet ni någonting sorgligt? Malin Månsson, världens mest underbara unge åkte till USA förra veckan för att stanna där ett år! Läs gärna hennes blogg. :)

Hajdå.


Kammarn inatt?



Jag: Så vill ni inte ha mig här? :(
David: Jag vill ha dig här!
Karl: Jag vill ha dig i kammaren inatt.

Sekunden efter kom han på hur fel det lät. Karl spann i alla fall vidare på sin finfina idé, trots att det hela började med en felsägning. Nu har jag gått med på att följa med honom till kammaren, OM han hämtar mig med en helikopter.

Mitt sommarlov har sett ganska enformigt ut sedan konfalägret tog slut. Jag har inte haft kraft nog att ta tag i mitt liv och har därför mest legat och latat mig. Igår var jag så uttråkad att jag lyckades frambringa en liten, liten pust av kreativ kraft och klippte och klistrade ihop en imitation av ett sällskapsspel. Detta försökte jag sedan få familjen till att spela med mig men lyckades inget vidare med att förklara för mamma hur man spelade.


Sova är skönt

Hej! Det var längesen. Idag är jag hemma eftersom jag har ledig dag men annars är det en vecka kvar på konfalägret jag är ledare på. Jag har haft otroligt roligt den senaste månaden. Konfirmanderna är fantastiska och ledargänget likaså.

Igår var jag, pappa och syrran på Gullbrannafestivalen och lissnade på bland annat Ole Börud, en norsk, kristen sångare. Det var fett grymt! Dock kom vi inte hem förrän halv fyra så idag lyckades jag sova till halv ett. Helt sjukt.


Nä, nu ska jag nte sitta här längre. Vi hörs kanske om en veecka.

Pösshej


Salva mot finnar?

Kära trogna läsare! Jag förstår inte hur jag fortfarande kan ha er kvar efter så lång tids bloggtorka. Bloggöken. Men tack! Faktum är att ni nu får ett litet kort komiskt blogginlägg som belöning. Sedan kommer jag åka på konfaläger och vara ledare i en månad så då lär ni inte höra något från mig.

Igår:
Malin: Louise, tycker du denna är bra? (Håller upp en sådan som du kan se här nedanför.)
Jag: Ja, visst, den är uttorkande och så.
Malin: Ja...
Jag: Men det ser ut som om man har gammalt slem i ansiktet.
Malin: Vänta nu? Har du denna i ansiktet?! Louise, det här är en deodorant!

Smått komiskt. Under minuterna som följde fick vi ingen luft på grund av de plötsliga skrattanfallen.

Nä, nu blir det sängen. Godnatt!



Bloggpaus

Idag är dagen då jag skriver mitt sista blogginlägg. Eller? Nä, jag vet att jag kommer ångra mig och skriva igen i sommar under någon tråkig lovdag men jag tror det kommer dröja enda tills dess. Jag känner att jag ändå inte skriver något vettigt här, klagar bara en massa eller skriver strundprat. Så intressant är jag inte. Förväl kära läsare.

Mattegeni

Kollar man statusuppdateringarna på facebook nu så kan man ganska snabbt förstå att folk har panik inför matteprovet imorgon. Dessutom gör de inget åt det utan sitter vid facebook istället. Vet ni? Jag har inte panik. Jag är bra på matte. Så det så. Bra självförtroende har jag också. Suck.


Vad i hela världen?

vad i hela världen flummade jag om precis?! Jag skrev om Lady Gaga som åt müsli och soppa på mitt nationella prov i tyska. Smart Louise, smart! det blir säkert toppbetyg.


A fairytale about a boy

...named Sam. This is a fairytale about a boy, named Sam who lives his life without polymers. The world he lives in is different from the world we know. He does not have plastic-clothes or plastic-things. No plastic, plastic, plastic. Because of this he is kind of weird. He thinks that Louise is weird too. Of course. And this is weird. Because you can not live in a world without plastic, can you? Plastic is everything, I mean; barbies! Sam had no barbies! And the worst thing was that he could not live without barbies! Sam had never owned a barbie, and that is why he died as a little kid. True story.

Written by: Emma, Malin and Louise Nv2d


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0