En tabbe och en tanke
"Är du sugen på att ta en kopp kaffe?"
Hon tittar konstigt på mig och tror att jag just bjudit ut henne på en fika.
"Eeh, nej tack" (Hon skyndar iväg.)
Fail.
Förresten, en sak till (en aning mer seriöst); Tror du på kärleken? Tror du att den är något mer än bara sexuella drifter? Om du säger att du älskar någon, är det själva personen du älskar då eller bara det du tjänar på att umgås med honom/henne?
För om du tror på kärleken, förklara då när i evolutionens historia som kärleken kom till.
Jag vet att jag lovade er ett blogginlägg. Jag spelade in ett, men det sög.
Sv: Ellerhur! Tack så mycket! :D
Om kärlek inte fanns så skulle det bara finnas begär efter kvinna/man. Inte efter Emma eller David, Specifika personer.
Det är kärleken som får oss att vilja någon annans bästa, och det är ett val vi själva måste ta.
Att älska någon gör man aktivt, det är inte en känsla som gör det automatiskt åt oss.
Detta är vad jag tror om denna frågan iallafall.
Du får gärna komma med kommentarer på det korta jag skrivit liksom jag gjorde på dig.
Tack för kommentaren! Jag håller med dig faktiskt, även ifall det kanske inte tycktes så i mitt blogginlägg ovan. Jag ifrågasätter istället evolutionsteorin och tron på att vi är djur skapta av slumpen. Om nu kärleken är något upphöjt och utöver de förklarliga reaktionerna i vår kropp så tror jag inte att vi kan ha kommit till under en sådan utveckling som evolutionsteorin säger. Eller vad tror du?
sv: Är jag söt när jag är sur? ;) haha
du är söt. alltid! <3
tackar !
har mesta tagit det lungt sj då ?föruttom att bjuda oldies på fika då ;)
jag tror på kärlek...menar jagvill alltid min sötnos bästa och fast att jag ibland skulle vilja stänga in han i garderoben så gör jag inte det för jag vet att han inte trivs där ;D låter skumt men du förstår ;)
Jag tror inte på evolutionsteorin.
Om en människa har kunnats skapas genom att den utvecklades genom evolution så kommer den ju inte ha känslor.
Den kommer bara vara ett par klumpar av atomer som finns.
Inget annat.
Om människan inte har blivit skapad så finns det ingen mening. T.ex om man skulle sätta ett par apor framför en skrivmaskin så skulle de så småning om av en slump kunna skriva ett av storverken i historien men det verket skulle sakna en tanke bakom den och därför är verket meningslöst.
Kärlek kan i då fall bara finnas för att vi har blivit älskade och blivit skapade för att älska varandra.
Vi är så mycket mer än tomma atomskal och forskare har fortfarande inte kunnat förklara varför en människa har känslor, för känslor kan ju inte uppkomma av sig självt ur intet.
Jag kan förstå vissa saker ur evolutionsteorin som att arter kan få nya egenskaper och ändras. Människor är ganska bra exempel på det. Från olika hörn i världen så har man olika hudfärg och kroppsbyggnad eller om man jobbar mycket med händerna så blir de härdade men det sista har bara med din livsstil att göra.
Men jag tror inte på att vi var apor från början och att vi blev människor sen, skulle vi inte ha fått klor innan vi tog upp redskap i så fall?
Min enda slutsats hur jag än tänker är att det måste finnas en gud som har skapat jorden och att om han skapade den för att vi bara ska finnas så har våra liv ingen nytta igentligen.
Men om han skapade oss för att umgås med oss så är det en helt annan sak. Då spelar det roll att du lever och då spelar det roll vad du gör under ditt liv för det kommer spela roll efter din död.
Skulle livet efter döden inte finnas då skulle det som jag sa innan här att blekna bort, eftersom om vi dör så slutar vi ju existera och då tar våran relation med den som skapade oss slut helt och hållet.
Detta är vad som klangar logiskt i mina öron iallafall.
Tack för att du fick mig att tänka till!
Ännu en gång; tack för din kommentar! :) Jag håller med dig igen. Jag är själv troende kristen. Jag kan verkligen inte tänka mig att allt vi vet, alla vi känner, hela universum blivit till av ingen orsak, av slumpen, av sig själv och ur ingenting.
