Louise Gunnarsson

Lördag eftermiddag, strax innan vårt plan till Istanbul skulle gå så fick några av mina kompisar följande sms:

"Haha, nä detta är bara såå knäppt! Vi har precis försökt checka in vårt bagage och då visar det sig att det är mindre än sex månader tills pappas pass går ut. Och de har ju sån dum regel att man inte får åka då, men för att fixa nytt måste man åka tillbaka till Sverige och till på köpet så öppnar inte sånna ställen förrän på måndag! :O Så vi har liiite problem xD Snacka om fail! xD <3"

När vi fick reda på detta så samlades familjen Gunnarsson för ett kort familjemöte och när vi beslutat att vi skulle åka utan pappa så länge så sprang mamma och pappa iväg på olika håll för att ta reda på lite grejer och jag, Eme och Vickan var ensamma kvar. Eme var ganska nervös men Vickan bara tralla på som vanligt. x) JAg och Emelie bröt tillsammans ner våra rädslor genom att konstatera att det inte fanns något att vara rädd för...
...mer än att mamma är gaaanska så förvirrad och det alltid brukar vara pappa som tar befälet och se till att vi kommer rätt. x)
...och att vi har med oss Vixctoria. :S
 ... och att pappa kanske har svårt att ta sig till Thailand.
...och en massa andra saker som att vi kommer gå vilse nånstans för det hade vatt så typiskt oss. xD



När jag, Emelie, mamma och Victoria gick för att checka in vårt bagage, utan pappa denna gången, så träffar vi en tjej som är i samma situation som vi. Hennes sambos pass hade gått ut så han var också på väg tillbaka till Sverige för att fixa nytt. Men hon var ensam och inte jättevan resare plus att de hade förlovat sig samma dag, så det var liiite mer synd om henne. xD...

Medans jag och Emelie tyckte att vårt lilla äventyr bara var "en kul händelse att skriva om på bloggen" så hade pappa det betydligt värre... Först och främst så fråga han om det gick några flyg till Bankok och de sa att det gick ett buisniss-flyg snart för 36 000 danska kronor. :S Sen tog han sig till där man kunde förnya sitt pass. Det var stängt men det stod ett nummer han kunde ringa. Han fixa till sist ett tillfälligt pass. Sen åkte han tillbaka till kastrupp för han hade tatt reda på att det gick ett flyg till Istanbull halv två på natten. När pappa fråga på informationsdisken om var han kunde en fixa en biljett till de flyget så hänvisa de honom till en annan disk där de inte kunde hjölpahonom och hade noll koll. Hán gick tillbaka till info-disken och de sa att det sista alternativet var att fixa det via internet men det var nog försent för det tog ett dygn innan man får biljetten. Men pappa körde på det endå och ringde Martin som till slut fixa det (med Carinas bankkort för det funka inte på pappas eftersom han inte hade dosa). Ja, that's it. xD Men sen fick han ju va uppe hela natten också. :S


Jaja, vi kom i alla fall fram helskinnade till Istanbull och pappa kom efter några timmar senare. Vårt plan hade tydligen blivit flyttat till 11 på kvällen istället för 7 på morgonen och det var tur för annars hade inte pappa hunnit med.

vi kom fram till Koh Lanta igårkväll och idag har vi mest gått runt och bsökt gamla goa platser och hälsat på folk. Det är otroligt vad måga thaiare som faktiskt känner igen oss! :O Riktigt kul. På Baan Café (f.d. Islanders) idag t.ex. så blev dejätteglada när vi kom och de bjöd oss t.o.m. på notan! ;O De är så snälla där! När vi skulle åka från Thailand för ett och ett halvt år sedan så gav de oss en hel påse med en massa croaissonter och annat gott när vi stack! :)



Det är synd bara att vi har så stor tidsomställning mellan Sverige och Thailand för nu är klockan 9 på kvällen här men ni går fortfarande i skolan! :(

Oki, jag hinner inte kolla egenom detta så ni får ursäkta alla tusentals fel jag säkert har i dagens inlägg (a) Och ursäkta de hemska bilderna, de är de enda jag har just nu, men jag lovar er, det kommer fler! ;P Älskar och saknar er! Puss <3